Dhiigga

Dhiiggu waa dareere jidhka u ah gaadiid u kala goosha waxaana lagu sameeyaa dhuuxa lafaha waaweyn ee jidhka. Qofka miisaankiisu yahay 70 kg waxa jidhkiisa ku jira 5-6 litir oo dhiig ah. Read the rest of this post »

november 30, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Dowladda hoose magaaladda Hargeysa ayaa dhowaan amar ku soo rogtay in aan hoteeladda ka shaqayn Karin qof aan sidan warqad caafimaad

Shaqaalaha Hoteellada Somaliland oo 40-kii qof ee ugu Horreysay la siiyay Warqadda Caafimaadka ee lagu shaqeeyo

Sabti, November 09, 2013 (HOL) — Ururka shaqaalaha hoteellada Somaliland ee BARKHAD ayaa sheegay inay afartankoodii qof ee ugu horeeyey ee hoteelada ka shaqeeyey isbaadheen, isla markaana soo qaateen waraaqihii caafiid ee cadaynayey caafimaadkooda. Read the rest of this post »

november 9, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Halkan ka daawo barnaamijkii caafimaadka

Mareegta Caafimaadka

www.caafimaadka.com
E-mayl-editor@caafimaadka.com

november 6, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Ciid wanaagsan dhammaantiinba

Waxa aanu idin leenahay haddanu nahay bahda mareegta caafimaadka, Ciid wanaagsan. dhammaan arkhristayaashayada qiimaha iyo qaayaha leh ee naga mudan sharaf sare.
Ciidan ciideeda kale Ilaahay ha inagu gaadhsiiyo caafimaad qab aamiin. Inta maanta bukta ee xanuun u jiiftana Ilaahay SW haka dul qaado xanuunka oo caafimaad ha ugu beddelo aamiin…..

Bahda Mareegta caafimaadka

www.caafimaadka.com
e-Mail:editor@caafimaadka.com

oktober 14, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Sababaha Keena Cirrada Tiimaha (W/Q: Cali Cabdi Coomay)

Monday, 30 September 2013
Sababaha Keena Cirrada Tiimaha. W/Q: Cali Cabdi Coomay
Sababta ah inay timuhu cirroobaan lama xidhiidho da’. Waad cirraysan kartaa adigoo yar amaba da’dhexe ah. Dadka qaarkii waxay cirraystaan iyagoo dhalinyar ah halka qaarkoodna ay cirraystaan markay gaadhaan 60 jir iyo wixii ka sii weyn. Maadada la yidhaa “Melanin” ayaa timaha midabka madow siisa, haddii ay yaraato, waxaad isku arkaysaa cirro.

Cirrada bilowga ah (premature graying)

Cirrada bilowga ahi waxay bilaabmataa 20 jirka ilaa 30 jirka. Sababta ugu weyni ee hore loogu cirroobo waa hide. Qofka isku arka cirro ka soo baxda isagoo u dhexeeya 20 jirka iyo 30 jirka waxay noqonaysaa cirro hido ah, oo waalidiintii ay lahaayeen. Weliba waxa fiican inuu baadho ilaa saddex awoow. Sababta kale ee keenta cirrada bilowga ah ayaa ah maandooriyaha sida, sigaarka, alkahoolka, khamriga iyo jaadka. Kiimikooyinka ku jira maandooriyaha ayaa dila maadada “ Melanin” oo midabka madow siisa.
Read the rest of this post »

oktober 14, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

macluumaad laga diyaariyey sinjibiisha iyo waxtarka ay uleeday caafimaadka.

macluumaad laga diyaariyey sinjibiisha iyo waxtarka ay uleeday caafimaadka.

Health

undefined
Suurtagalnimada arintanina waxay waxtar weyn u tahay khaasatan Wadnaha, wareega Dhiiga, kartida iyo awooda Maskaxda, Gacmaha, Lugaha, Xubnaha Taranka iyo weliba kor u qaadida wax maqalka oo intuba si la dareemi karo awoodoodu kor ugu kacdo. By: Mj. Hersi Osman.

Waxaa markii u horeysey si qayral caadi ah ugu fidaya isticmaalka Sinjibiisha Wadamada Reer Galbeedka, inkasta oo mudo boqolaal Sano ah si joogto ah looga isticmaali jirey Wadamada Asia Shay si weyn loo tixgeliyona ay ahayd Sinjibiishu markay noqoto arimaha Caafimaadka iyo weliba iyadoo loo adeegsan jirey wax kariska.

Hadaba waxay dadka ku-xeel dheer arimaha caafimaadku daaha ka rogeen in Sinjibiishu ay qani ku tahay walaxda loo yaqaano Gengirol oo loo adeegsado khafiifinta iyo habsami uqul-qulka dhiiga.
Read the rest of this post »

oktober 6, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Wasiirka caafimaadka Somailand Oo Maanta DHagax Dhigey Dhisme Cusub Oo Lagu Kordhinayo MCHka Degmada Geed Balaadh Ee Ka Tirsan Gobolka Gabiley

Wasiirka caafimaadka Somailand Oo Maanta DHagax Dhigey Dhisme Cusub Oo Lagu Kordhinayo MCHka Degmada Geed Balaadh Ee Ka Tirsan Gobolka Gabiley

sida ugu dhakhsaha badan ayuu u bilaabaynaa dhismani, marwalbana wixii ka raankayada ah waanu u qabaneynaa bulshda” ayuu yidhi sulub cali amaan oo ka socdey haayada ifad

Gabiley(GNS) Wasiirka Wasaarada Caafimaadka Somaliland Saleebaan Ciise Axmed (Xagla-toosiye)oo ay weheliyaan maamulka gobolka gabiley iyo masuuliyiin ka socotey haayadaha WHO, IFAD, ayaa Maanta Dhagax dhigay dhisme cusub oo lagu kordhinayey Xarunta Caafimaadka ee Hooyada iyo Dhalaanka ee Degmada Geedbalaadh oo ka tirsan Gobolka Gabiley,Munaasibadii lagu dhagax-dhigayey Dhismaha lagu kordhinayey Xaruntan Caafimaad oo si heer-sare ah loo soo Agaasimay ayaa waxa kala qayb-galay, Badhasaabka Gobolka Gabiley Yuusuf Ibraahim Geedi , Isu-duwaha Wasaarada Caafimaadka ee Gobolka Gabiley Ciise Sheekh Muxumed Warsame, qaar ka tirsan Xildhibaanada Golaha Deegaanka Gabiley , Madax-dhaqameedyo iyo Maamulka Degmada Geed-ballaadh Iyo Marti-sharaf kale oo aad u tiro-badan.

Ugu horeyn waxaa halkaasi ka Hadley isuduwaha wasaarada caafimaadka gobolka gabiley ciise sh.muxumed warsame waxanau wasiirka ugu warbixiyey xaalada guud ee caafimaad ee degmada geed balaadha waxaanu hooyooyinka ugu baaqay inay ku xidhnadaan xarunta caafimaada.
Odey aw ciise jaamac, caaqil maxamed claahi weerar, boqor muxumed geele oo dhamaantooda halkaasi ka Hadley ayaa u mahad celiyey haayada ifad oo dhismahani maalganisay waxaaney u mahad celiyeen wasiirka caafimaadka Somaliland
Wasiirka caafimaadka Somaliland oo halkaasi hadal kooban ka jeediyey ayaa ka dhawaajiyey ina aabihii ku dhashay degmada geed balaadha sila markaan ayna maanta ku cusbeyna, waxaanu balan qaadey ina wixii karaankiis ah uu la qaban doono,

Xigasho: Gabiley

oktober 6, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Cancer-ka Ku-dhaca Qanjidhka Manida/Shahwada (Prostate Cancer) Oo Faro-baas Ku Haya Ragga Qaadka Cuna.

Cancer-ka ku dhaca Qanjidh-ka Manida ama Shahwada oo faro-baas ku haya Ragga Qaad-ka Cuna.
ka hortago waxa uu ka fiican yahay Is-daweynta, waa murti ama weedh ku baahday Isticmaalkeedu dhinaca Caafimaadka. Waxa Dunidan aan ku noolahay ku soo batay Xanuunada jiitama ee loo caalwaayey, Sida Canser-ka Macaan-ka, xanuunada sigaarku sanbabada ku reebo, wadno xanuun-ka, Tuf-ta, Dhiig-karka iyo xanuuno kale oo jiitama oo ku yimaada Cunitaanka Qaadka. Read the rest of this post »

september 13, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Barnamij ku sabsan Furitankii Cusbatalkii Salaxlay

Caafimaadka.com
E-mayl: editor@caafimaadka.com
E-mayl: caafimaadka2011@gmail.com

september 2, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo

Hudblekning

KĂ€lla: SVT

Farlig trend med hudbleking ökar

Kate anvÀnder blekmedel för att fÄ ljusare hy Allt fler icke-vita kvinnor runt om i vÀrlden anvÀnder blekmedel för att fÄ ljusare hy. I Nigeria anvÀnder 77 procent av kvinnorna hudblekningsmedel.

Publicerad 26 augusti 2013 – 22:46 – Uppdaterad 28 augusti 2013 – 10:38
Artikeltexten fortsÀtter lÀngre ner Hoppa till artikeltexten

Kate i Nairobi i Kenya har anvÀnt hudblekningsmedel i tre Är. Hon vill fÄ ljusare hy för att efterlikna vita kvinnor.

– Jag tycker vita kvinnor Ă€r vackrare, jag vill inte vara svart. NĂ€r jag var liten brukade jag beundra vita mĂ€nniskor. Jag fĂ„r bĂ€ttre sjĂ€lvförtroende om jag blir vit, sĂ€ger Kate som inte vill uppge sitt efternamn, det Ă€r lite skĂ€mmigt fortfarande att försöka fĂ„ ljusare hy.

Kate smörjer in hela kroppen ett par gÄnger om dagen med en krÀm som ska fÄ hyn att blekna. Det har hon gjort i tre Ärs tid nu.

Och det vimlar av produkter – krĂ€mer, tvĂ„lar, tabletter och sprutor – som ska fĂ„ hyn att bli blekare.

Och Kate Àr inte ensam. Enligt en rapport frÄn VÀrldshÀlsoorganisationen WHO anvÀnder 77 procent av kvinnorna i Nigeria hudblekningsmedel av nÄgot slag. I Indien Àr över 60 procent av hudvÄrdsprodukterna pÄ marknaden blekande.
MĂ„nga produkter olagliga

MÄnga hudblekande produkter Àr olagliga eftersom de innehÄller höga halter av kvicksilverlösningar som har en blekande effekt.

Chichi Seii, artist, menar att i hennes bransch mÀrker hon att man ofta efterfrÄgar kvinnor med ljusare hy.

– Skönhet Ă€r mer förknippat med lite ljusare hy, sĂ€ger hon,. Jag tror det skulle kunna vara en fördel att bleka min hy, men det tĂ€nker jag inte göra.

Chichi Àr samtidigt mycket kritisk till den trend som rÄder.

– Mina förfĂ€der hade inget behov av att Ă€ndra sin hudfĂ€rg, det idealet kom efter kolonisationen. Att nu försöka efterlikna det vita idealet Ă€r en sorts fortsĂ€ttning av kolonisationen, fast nu i sinnet, sĂ€ger Chichi Seii.

Faror med blekmedel

Blekmedel kan orsaka pigmentflÀckar, frÀtningar, Àrrbildningar, svamp och bakterieinfektioner pÄ huden, men ocksÄ bestÄende skador pÄ levern och njurarna.

VÀrldshÀlsoorganisationen WHO rapporterar om Äterkommande och lÄngvariga skador efter anvÀndadet av hudblekningsprodukter, sÄsom depressioner och neurologiska skador.

KrÀmerna innehÄller farliga Àmnen som hydrokinon, som anvÀnds i till exempel fotoframkallningsvÀtskor och mÄlarfÀrger, samt kvicksilversalter som Àr farliga för bland annat inre organ.

EU förbjöd hydrokinon i kosmetiska produkter 2001 och blekmedlen Àr förbjudna i mÄnga afrikanska och asiatiska lÀnder.
4 min
3 min

Kate i Nairobi i Kenya har anvÀnt hudblekningsmedel i tre Är. Hon vill fÄ ljusare hy för att efterlikna vita kvinnor.

– Jag tycker vita kvinnor Ă€r vackrare, jag vill inte vara svart. NĂ€r jag var liten brukade jag beundra vita mĂ€nniskor. Jag fĂ„r bĂ€ttre sjĂ€lvförtroende om jag blir vit, sĂ€ger Kate som inte vill uppge sitt efternamn, det Ă€r lite skĂ€mmigt fortfarande att försöka fĂ„ ljusare hy.

Kate smörjer in hela kroppen ett par gÄnger om dagen med en krÀm som ska fÄ hyn att blekna. Det har hon gjort i tre Ärs tid nu.

Och det vimlar av produkter – krĂ€mer, tvĂ„lar, tabletter och sprutor – som ska fĂ„ hyn att bli blekare.

Och Kate Àr inte ensam. Enligt en rapport frÄn VÀrldshÀlsoorganisationen WHO anvÀnder 77 procent av kvinnorna i Nigeria hudblekningsmedel av nÄgot slag. I Indien Àr över 60 procent av hudvÄrdsprodukterna pÄ marknaden blekande.
MĂ„nga produkter olagliga

MÄnga hudblekande produkter Àr olagliga eftersom de innehÄller höga halter av kvicksilverlösningar som har en blekande effekt.

Chichi Seii, artist, menar att i hennes bransch mÀrker hon att man ofta efterfrÄgar kvinnor med ljusare hy.

– Skönhet Ă€r mer förknippat med lite ljusare hy, sĂ€ger hon,. Jag tror det skulle kunna vara en fördel att bleka min hy, men det tĂ€nker jag inte göra.

Chichi Àr samtidigt mycket kritisk till den trend som rÄder.

– Mina förfĂ€der hade inget behov av att Ă€ndra sin hudfĂ€rg, det idealet kom efter kolonisationen. Att nu försöka efterlikna det vita idealet Ă€r en sorts fortsĂ€ttning av kolonisationen, fast nu i sinnet, sĂ€ger Chichi Sei

Afrikakorrespondent Johan RipÄs
textreporter Nils Edman
nils.edman@svt.se

KĂ€lla SVT

Mareegta Caafimaadka, HÀlsosajten, caafimaadka pÄ somaliska.
www.caafimaadka.com
E-mayl:editor@caafimaadka.com
E-mayl. Caafimaadka2011@gmail.com

september 2, 2013 · admin · No Comments
Posted in: Maqaalo