Svenska/Swedish

Aftonbladet
Så farlig är korven

Cancerorganisationer världen över varnar för processat kött – som till exempel korv.

Men vilka ingredienser ingår egentligen i en vanlig varmkorv?

Vid en närmare granskning visar det sig att det är betydligt fler saker än bara kött i vurrarna.

Nästa månad öppnar ”Bubbledogs” i London. En restaurang specialiserad på varmkorv och champagne. Med anledning av restaurangens öppnande har Daily mail granskat tillverkningen av korven.

Och det är en vämjelig process, enligt tidningen.
Fläsk och rosa slam


I stora metallkärl blandas flera ton slaktavfall av fläsk med det rosa slammet från kycklingkadaver som pressats genom metallgaller och blästrats med vatten. Röran mixas med konserveringsmedel, smakämnen, rött färgämne innan den trycks in i tuber för att kokas och senare packas. Korv är den ultimata processade och industriella maten, uppger Daily mail.

Cancerorganisationen The World Cancer Research Fund rekommenderar alla att äta mindre, eller att helt undvika, processat kött.

– Om alla åt mindre än 70 gram per vecka – eller två korvar – skulle det betyda att vi fick 4 000 färre patienter med tarmcancer i Storbritannien varje år, säger doktor Rachel Thompson från organisationen till Daily mail.
”Få studier”

Men hur farliga är egentligen korvarna? Och vad är det för tillsatta medel i dem?

Enligt Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och expert på tillsatser i mat, är varningarna för processat kött överdrivna. Han är skeptisk mot de högljudda larmen från cancerorganisationerna.

– Problematiken är att det finns få större studier. Det finns ett samband men det är inte vetenskapligt påvisat att risken för tarmcancer ökar vid ett intag av processat kött. Många frågor återstår att besvara, säger han.
Efterlyser mer forskning

Nils-Gunnar Ilbäck tror att det är flera olika saker som spelar in:

– Hittills har man inte hittat någon enskild faktor. Jag tror att det är en kombination av olika saker, kanske kopplat till en livsstil. Äter man mycket processat kött så intar man mycket salt och fett och kanske mindre av sånt som är skyddande, som till exempel grönsaker. Eventuellt äter man också mer feta såser.

Ilbäck efterlyser djupare studier av människor som drabbats av tarmcancer, hur deras övriga matvanor ser ut. Samtidigt bortser han inte från att det finns ett samband med processat kött.

– Fast jag skulle vilja ha ännu fler samband. Det forskas väldigt mycket om det här just nu och vi på livsmedelsverket är mycket intresserade av forskningen, säger han.

Äter du själv mycket processat kött?

– Ja, jag äter korv. Jag tycker det är gott.
Oskar Forsberg

Det här kan korven innehålla

Förutom kött, vatten, stärkelse och salt brukar varmkorv innehålla följande ingredienser:

Mjölkprotein: Mjölkprotein hjälper till att binda ihop korvsmeten. Det finns ingen hälsorisk med mjölkprotein såvida man inte är allergisk mot mejeriprodukter.

E250 Natriumnitrit: Ett ämne som är tillsatt i korvarna för att de ska behålla sin färg och förhindra dem att de bli gråa. Djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer.

Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog och expert på tillsatser på Livsmedelsverket kommenterar:

– Nitrit bildas redan naturligt i kroppen. Det är väldigt farligt i stora mängder men det finns tydliga gränser för hur mycket man får tillsätta i livsmedel.

Smakämnet E621, Natriumglutamat eller MSG: Tros kunna orsaka allergier men är inte farligt i små mängder.

Nils-Gunnar Ilbäck:

– Kroppen behöver glutamat men det kan vara skadligt i stora mängder. Det finns något som kallas ”Chinese syndrom” som man kan få av mycket kryddstark mat. Det kan leda till allergiska reaktioner och hjärtklappning. men det finns många frågetecken. Beror sannolikt på överkänslighet i de enstaka rapporterade fallen.

E 451 – Pentakaliumtrifosfat: Ett stabiliseringsmedel. Det finns inga kända negativa hälsoeffekter.

E452 — Polyfosfat: Ett stabiliseringsmedel som binder korvsmeten och förhindrar den från att bli skämd.

Nils-Gunnar Ilbäck:

–Fosfater behöver vi också. Det finns inget som säger att det är skadligt i så pass små mängder som det handlar om. Men återigen måste man göra fler studier och tester.

E301 — Natriumaskorbat: En typ av C-vitamin och antioxidationsmedel. Korv innehåller väldigt små mängder av ämnet.

Nils-Gunnar Ilbäck:

– Man måste äta otroliga mängder för att det ska vara farligt.

E120 — Rött färgämne: Ett färgämne som inte är skadligt såvida du inte är allergisk mot insekter. Kan i vissa fall leda till kraftiga allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Ämnet tas fram genom att skalet från röda löss krossas. Skalen kokas sedan och färgen filtreras bort. Färgämnet finns även i läppstift, youghurt och godis.

E160c — Paprika extrakt: Ytterligare ett naturligt färgämne. Tillverkas av chilifrukter och har inga kända negativa hälsoeffekter.

Källor: Nils-Gunnar Ilbäck och Livsmedelsverket
Utskriftsdatum: 2012-07-20
Publicerad: 2012-07-19
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab
© Aftonbladet
Tipsa oss!
MMS & SMS: 71000
Mejla: 71000@aftonbladet.se
Ring: 08 – 411 11 11

Källa Aftonbladet

Skiftarbete ökar risken för diabetes

Publicerad i dag 13:50, 11 Jan 2012

http://www.dn.se/nyheter/varlden/skiftarbete-okar-risken-for-diabetes

långvarigt skiftarbete på nätter ökar risken för att få diabetes med så mycket som 60 procent. Det framgår av en omfattande studie som Harvard School of Public Health gjort på amerikanska kvinnor.

– Det är en mycket väl genomförd studie som precis visar vad vi misstänkte, att skiftarbete ökar risken för diabetes och att ökningen börjar redan efter ett år, säger psykologen och skiftarbetesexperten John Axelsson på Karolinska institutet till DN.se.

Närmare 180.000 kvinnor mellan 25 och 67 år har följts under 20 års tid. Samtliga hade under minst ett års tid arbetat nattskift som definierades med minst tre nätter per månad utöver dag- och kvällsarbete heltid. Ingen hade diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar eller cancer i utgångsläget.

I det äldre 25-årsspannet konstaterades över 6.100 fall av typ 2-diabetes som är den vanligaste formen avsjukdomen. Bland kvinnorna mellan 25 och 42 år fick över 3.900 samma sjukdom under studiens gång. Det är en överrepresentation som rimmar med slutsatser som tidigare dragits i Sverige, om skiftarbetare i Stockholm.

– Vi presenterade för några år sedan uppgiften om att personer som arbetar skift generellt löper en högre risk att utveckla typ 2-diabetes än de som inte arbetar skift, säger professorn och diabetesforskaren Claes-Göran Östenson på Karolinska institutet till DN.se.

– Det kan bero på en stress i hela kroppen som följer av de oregelbundna tiderna. Särskilt kan man misstänka att det blir en hormonell obalans som i sin tur kan leda till diabetes.

Vissa hormoner har en mycket tydlig biologisk rytm, förklarar han. Exempelvis just stresshormonet kortisol som naturligt ligger lågt om natten och som högst tidigt på morgonen. Och kortisol kan i stora mängder vara just diabetesframkallande. Det kan finnas en länk mellan störningar av den biologiska klockan, kortisol och diabetes, menar Östenson.

Jämfört med genomsnittet är andelen högre i alla ålderskategorier i studien. Därtill ökar risken med antal år personen arbetat nattskift. Efter 1 till 2 år ökade diabetesrisken med 5 procent, efter 3 till 9 år med 20 procent, efter 10 till 19 år med 40 procent och efter mer än 20 år ökade risken med 58 procent.

Forskarna redovisar också siffror där man har kompenserat för avvikelserna som följer på kroppsmasseindex, vilket sänker siffrorna. Riskökningarna för grupperna blir då 3, 6, 10 respektive 24 procent.

Det beror, enligt rapportens författare, på att långa perioder av nattskiftsarbete kan leda till större viktuppgång och överviktiga är överrepresenterade bland typ 2-diabetespatienter. I rapporten konstateras dock att slutsatserna behöver kompletteras med motsvarande undersökning bland män och andra etniska grupper.

– Det kan stämma att skiftarbetare väger mera, vilket i sin tur kan ha att göra med oregelbundna matvanor, att man äter mer för att hålla sig pigg, fikar mer eller så. Sådana riskfaktorer är viktigt att justera för i sådana här studier. Exempelvis rökning och motion. Det är möjligt att skiftarbetare inte orkar motionera lika mycket som andra, säger Claes-Göran Östenson.

Skiftarbetare löper inte bara risk att få diabetes. John Axelsson delar upp riskerna i två grupper: dels de akuta som exempelvis arbetsplatsolyckor och trafikolyckor till och från jobbet, dels långvariga konsekvenser som kroniska sömnstörningar, övervikt, hjärt-/kärlsjukdomar och cancer.

– Det är helt rätt att skiftarbetare exempelvis röker mer, motionerar mindre, ökar mer i vikt, får en mindre vänkrets, utsätts för mindre solljus och så vidare. Det är alla aspekterna sammantaget som gör det, säger John Axelsson.

– Vi studerar för tillfället alla mekanismer och kan ännu inte peka ut vad som är viktigast. Men en sak kan man säga att riskfaktorerna inte adderas för skiftarbetare, utan de multipliceras. Alltså, förenklat uttryckt, är det dubbelt så allvarligt att röka för dem än för personer som inte arbetar skift.

Ossi Carp

ossi.carp@dn.se

”Min cancer blev en kurs i empati”

Publicerad i dag 07:18

Foto: Paul Hansen Svetlana Bajalica Lagercrantz är läkare på Radiumhemmet och har forskat i tumörbiologi.

Läkaren har sin roll i vården, patienten sin. Men vad händer när läkaren blir patient? ”Även om jag redan tidigare förstod hur omtumlande ett cancerbesked är, så var jag inte på den våglängden då”, säger bröstcancerläkaren Svetlana Bajalica Lagercrantz som blev patient på sin egen klinik.

Som cancerläkare på Radiumhemmet har Svetlana Bajalica Lager­crantz mött många bröst­cancerpatienter. Hon har lämnat cancerbesked, hon har varit tvungen att berätta för kvinnor att deras sjukdom spritts och inte kan botas. Men hon har också sett många bli friska efter behandling.
Läs mer om denna artikeln

http://www.dn.se/livsstil/min-cancer-blev-en-kurs-i-empati

I oktober förra året fick Svetlana, då 44 år, veta att hon själv hade bröstcancer.

– Det kändes surrealistiskt, jag fick overklighetskänslor. Jag var förhållandevis ung, hade inga risk­faktorer och ingen känd ärftlighet.

Till att börja med var hon säker på att förändringen som synts på mammografibilderna var något godartat. Sedan trodde hon att det bara handlade om ett förstadium till cancer. Men så var det inte.

Svetlana har genomgått operation och cellgiftsbehandling. Cancern är borta, men hon behandlas nu med antikroppar var tredje vecka i ett år för att förebygga återfall.

– Jag ser mig inte som sjuk, men jag är lite tilltufsad av cellgifts­behandlingen, den var tuff.

Under hela behandlingen har Svetlana jobbat deltid på Radiumhemmet. Hon ser sin egen sjukdom och behandling som ett slags överkurs i empati, säger hon.

– Fast jag har nog haft det ganska väl förspänt och har sluppit en del onödig oro. Mina kunskaper har varit till hjälp för mig. Jag visste exempelvis hur viktigt det är att ha alla kort på bordet innan man

bestämmer hur man ska behandla, att några veckors väntan inte spelade någon roll rent medicinskt. Psykiskt kan väntan vara mycket jobbig, nästan förlamande för många patienter.

Att Svetlana jobbar på samma klinik där hon får behandling känns också som en trygghet.

– Jag är inne i flödet, jag vet att det fungerar. Jag har aldrig oroat mig för att inte få rätt behandling, utan varit trygg i att jag fått den bästa behandlingen som finns att tillgå.

Svetlana har fått ökad förståelse för hur känslig och utsatt man är som patient. Hon vet hur små detaljer, som minspel eller några ogenomtänkta ord, kan sätta i gång oroliga fantasier.

– En vass ton kan sänka en rejält, och det är inte precis vad man behöver när man kämpar för att ta sig igenom sin sjukdom och behandlingsbiverkningar. Det är viktigt att läkaren får i gång en bra kommunikation med patienten, inte bara ger ”information”.

Ett bra bemötande, en känsla av att vårdgivaren bryr sig, gör verkligen stor skillnad, säger Svetlana.

– Att få besked om en allvarlig sjukdom som cancer är omtumlande. Det visste jag tidigare också, men i dag känner jag av det på ett annat sätt, jag var inte riktigt på den våglängden innan.

Även kontinuitet i kontakten, att patienten får träffa samma läkare varje gång, betyder mycket.

– Annars måste man som patient berätta samma saker gång på gång. Det kan ge intrycket att ingen riktigt har koll, och öka ångesten. På universitetskliniker med under­visning kan det vara svårt att hålla kontinuiteten, men det går att få till det bättre än i dag.

Som läkare behöver man egentligen se till patientens hela livs­situation, tycker Svetlana.

– Hur är det med familj, jobb, sjukskrivning? Hur upplever patienten fysiska förändringar, att kanske tappa håret? Det är så mycket som påverkas av sjukdomen, barnens kompisar kan till exempel undra och ställa frågor.

Dagens cancerbehandling innebär många, ofta svåra och iögonen­fallande biverkningar, som patienterna och deras familjer behöver stöd för att ta sig igenom. Den stora utmattningen som drabbar många cellgiftsbehandlade är omöjlig att förstå om man inte upplevt den – och den syns inte utanpå.

– Det finns många till synes små grejer som är viktiga för patienten som man kanske inte tänker på i vården. Att behöva gå på en extra provtagning kan vara jättebesvärligt. Likaså att ta sig till apoteket bara för att upptäcka att doktorn har glömt att skicka dit receptet.

Är du annorlunda som läkare nu när du har egen erfarenhet?

– Det skulle du egentligen fråga patienterna om. Men jag tror att jag framför allt har fått större förståelse för hur väsentligt det är att man verkligen deltar aktivt i samtalet när man träffar sina patienter, säger Svetlana.

För läkaren är patientbesöken vardag, för patienten kan det handla om något som känns livsavgörande. Även om all vårdpersonal är viktig så behöver patienten få tillräckligt mycket tid med sin läkare.

– För att kunna etablera kontakt behövs utrymme. På trettio minuter hinner man ge information, men inte alltid kommunicera. Rent medicinskt skulle jag säkert kunna ta emot 20–30 patienter om dagen, men vilken vårdkvalitet vill vi ha? Hur trevligt är det med en doktor som slänger sig direkt på brösten för undersökning, eller som djupdyker i patientens ändtarm utan att hinna hälsa först? Och hur troligt är det att patienten följer den läkarens råd?

Att utveckla vårdgivarnas förmåga till kommunikation, och ge det patientnära samtalet mer utrymme, är väldigt viktigt för att höja vårdkvaliteten, menar Svetlana.

Svetlana bloggar om sin cancer och sin behandling. För henne är det viktigt med öppenhet, sjukdom är ingenting att skämmas över. Men hennes främsta syfte med bloggen är att avdramatisera sjukdom och behandlingar och visa att man kan gå igenom en sådan period utan enorm ångest.

– Alla är vi olika personligheter, och jag tror inte att läkare generellt är mindre oroliga än andra när de drabbas av sjukdom. Men själv är jag inte någon särskilt ångest­driven person. För många blir ångesten en extra börda under den jobbiga behandlingstiden. Kan någon bli hjälpt av min blogg är jag glad, säger Svetlana.

– Sjukdomen är inget som jag har valt. Men jag försöker vända situationen till min fördel, och om möjligt hjälpa andra. Jag vill inte vara ett offer för sjukdomen, utan själv ta kommandot.

Malin Nordgren

malin.nordgren@dn.se
Källa: DN

Hjärtinfarkt och typ 2-diabetes

För drygt ett halvår sedan drabbades Dan Warghagen av en allvarlig hjärtinfarkt. På Karolinska universitetssjukhuset fick han även besked om att han har typ 2-diabetes.

En hjärtinfarkt var det sista Dan Warghagen, 56 år, hade väntat sig. Jo, Dan är en man med många järn i elden, på senare tid hade han känt sig stressad och ganska nyligen hade han också förlorat sin bror. Men han har alltid hållit sig i form.

Dan WardhagenEfter en rätt intensiv doktorandkurs i Trosa skärgård i augusti förra året kom Dan Warghagen hem till sin lägenhet i Stockholm. Han kände sig oerhört trött, men drog på sig löparskorna för att ta en runda. Den blev kort – det kändes tungt, kroppen ville inte riktigt och han styrde stegen hemåt.

Väl hemma tog han ett bad och satte sig sedan vid datorn för att arbeta med sin avhandling i geografi. Plötsligt fungerade inte armarna utan de föll ner från bordet, han mådde illa och tog sig in i badrummet igen. Strax därefter kände han en intensiv smärta i hjärtat och i vänster skuldra, halsen värkte, han fick svårt att andas och han föll ihop på golvet.

– Då förstod jag att jag hade fått en hjärtinfarkt. Som tur var hade jag min mobil med mig och min frus telefonnummer på kortnummer. Jag lyckades ringa henne och medan jag väntade på ambulansen låg jag och sparkade med benen för att inte förlora medvetandet – annars dör jag, tänkte jag.

Ballongvidgning på Karolinska universitetssjukhuset
Minnesbilderna och tidsuppfattningen när Dan Warghagen väl kom in till Karolinska universitetssjukhuset i Solna är mycket suddiga. Han minns inte mycket, men vet att läkarna genomförde en ballongvidgning och att ett stent sattes på plats i kärlet.

Dagarna efter operationen var han var väldigt trött och omtumlad.

– Men jag minns att jag var oerhört förvånad över att jag hade fått en hjärtinfarkt och att den var så pass allvarlig. Vänstra kammaren hade i princip kollapsat och blodförsörjningen av hjärtat var halverad. Jag som alltid har ätit bra mat, som har varit aktiv och rört på mig och alltid haft lågt blodtryck. Jag är smal och röker inte heller så en hjärtinfarkt i min ålder var det sista jag hade trott skulle drabba mig, säger han.

En chock att även ha typ 2-diabetes
Efter några dagar på intensivvårdsavdelningen fick han en fråga han inte heller hade förväntat sig: Vet du om att du har diabetes?

– Min mamma hade typ 2-diabetes och att jag hade en ärftlig benägenhet slog mig ganska snabbt. Men det var ändå något av en chock att få diagnosen diabetes. Återigen tänkte jag: Jag som har känt mig hyfsat frisk.

På Karolinska universitetssjukhuset gick Dan Warghagen i den speciella hjärtinfarktskola och diabetesskola som finns för patienter och anhöriga. Här kunde han få reda på fakta och träffa andra personer i samma situation.

Under den här tiden förstod Dan Warghagen att han hade haft en del symptom som tydde på tidig diabetes, men som han inte hade kopplat till något allvarligare än kanske just stress.

– När jag tänkte efter hade jag känt mig trött under några års tid, varit ovanligt törstig, gått på toaletten på nätterna och haft kramper i vaderna. De här tecknen hade jag varit medveten om, men tänkt att det ordnar sig nog när allt är lugnare.

Stress utlösande faktor till hjärtinfarkten
Dan Warghagen tror själv att det var hans pressade situation som utlöste hjärtinfarkten, men förstår också att den smygande diabetesen har varit en bidragande orsak. Stressen har han börjat lära sig att hantera: Han säger nej när han känner att han inte orkar och ber om hjälp när han behöver. Det är en ny lärdom i livet. Hans diabetes är svårare att hantera.

– Jag kämpar mest med min diabetes just nu. Jag är fortfarande förbryllad över att jag drabbades – jag är ju inget klassiskt fall. Men akademiskt skolad som jag är försöker jag få mer kunskap genom att söka information och läsa om diabetes, det hjälper mig mycket.

– Men det är fortfarande svårt att få blodsockret stabilt och jag har inte riktigt fått kläm på vad jag ska göra för att få det att ligga bra.

Livet har förändrats för Dan Warghagen, men trots alla omställningar är han tacksam över att han lever, att han får vara med om allt smått och stort som finns och händer i livet. Och han tycker att det är bra att han får möjlighet att berätta om sina upplevelser:

– Det är viktigt att det här uppmärksammas. Fler än jag drabbas av smygande diabetes och för att få klarhet i många frågor behövs det mer forskning kring diabetes, säger han.

Se tv-inslaget med Dan Warghagen från Gomorron Sverige (13 april 2011).

Text: Elisabet Tapio Neuwirth
Foto: Susanne Kronholm

Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 2, 2011.
Källa: /www.hjart-lungfonden.se

Att amma minskar risken för allergi

Amma länge En stor svensk undersökning visar att barn som får bröstmjölk länge klarar sig bättre från allergier och astma.
Amma länge En stor svensk undersökning visar att barn som får bröstmjölk länge klarar sig bättre från allergier och astma.
Mest lästa på Allergi just nu:
Ett stressigt jobb kan ge dig astma Risken ökar med hela 40 procent för de som tar med sig jobbet hem 1
Tusentals barn tvingas skippa mjölk i onödan Över 18 000 barn har felaktigt fått diagnosen laktosintolerans 11
Tuffa jägare – men mjölk fixade de inte Ny studie: Grottmännen var laktosintoleranta 27
Fet mat gör din astma farligare Och får medicinerna att fungera sämre 12
Pollen förstör ungas betyg Allergiska elever får sämre resultat under pollensäsongen 9
”Jag gnuggar in hästliniment på mina fotsulor” Läsarnas bästa tips mot pollenallergin 7
Blogga om artikeln

Länka till artikeln från ditt blogginlägg – kopiera den här adressen:

För att komma med i listningen här behöver du också ha presenterat din blogg på Bloggportalen Läs mer här!

Aftonbladet.se ansvarar inte för det som står i bloggarna.
Svenska forskningsresultat visar på stora positiva effekter för barn som fått bröstmjölk länge

Bröstmjölk minskar risken att barn att drabbas av allergisk astma och eksem.

Att amma i fyra månader kan ge ett skydd i upp till fyra år, visar en svensk studie.

Men de svenska forskningsresultaten visar också att det räcker att delamma barnet.

Amning och de eventuella hälsofrämjande effekterna har under många år varit ett känsligt ämne i vissa läger.

Men en ny studie gjord vid Karolinska institutet ger amningsivrare vatten på sin kvarn.

Forskningsresultaten visar att barn upp till fyra år som helammas har minskad risk att drabbas av av allergier.

– Vi såg, vilket en stor holländsk undersökning också visade, att amningen verkar ha en positiv effekt på den allergiska astman, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor vid Karolinska institutet som också var studiens projektledare.
Amma länge

4 000 barn ingick i den så kallade BAMSE-studien. De var spädbarn då projektet inleddes och följdes sedan till åttaårsåldern.

Förutom helamningens effekter så visade studien också att det räcker att delamma.

– Det verkar inte som om det var amningen under en längre tid som var bra, inte bara helamning, säger Magnus Wickman.

– I många andra länder kan man inte vara hemma med sina barn lika länge som i Sverige. Men om du, som i de flesta europeiska länder, kan helamma i två månader och sedan delamma i ytterligare två månader verkar det också vara bra.
Oklar koppling

Men det är också viktigt att inte skuldbelägga mammor som väljer att inte amma eller som inte kan amma, betonar Magnus Wickman.

Vad som gör att bröstmjölken minskar risken för astma- och allergisjukdomar är inte säkerställt.

– En faktor som amning kan också gå parallell med andra faktorer som har en positiv effekt att motverka astma och andra allergisjukdomar. En mamma som ammar länge kanske också är en mamma som röker mindre och äter bättre, säger Magnus Wickman.

– Det finns säkert en del sociala faktorer här som vi inte har hundraprocentig koll på. Vi har försökt att se allt annat och tittat om det finns någonting bakomliggande som förklara det här med amningen, men det hittade vi inte.

Liv Sander

Utskriftsdatum: 2011-04-05
Publicerad: 2011-04-05
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/allergi/article12834377.ab

Lisa Svanlund.
Foto: Cornelia Nordström

Jan Svanlunds dotter: ”Pappa var jätterädd

http://www.expressen.se/nyheter/1.2388730/jan-svanlunds-dotter-pappa-var-jatteradd

Tv-profilen Jan Svanlund avled natten till förra lördagen på Karolinska sjukhuset i Solna efter en misslyckad bukoperation som utfördes på Carlanderska sjukhuset i Göteborg.
Dottern Lisa Svanlund berättar i dag för Expressen om varför hon anmält både Carlanderska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
- Egentligen skulle jag bara vilja sörja, men jag gör det här för pappas skull. Han ville att jag skulle fotografera och dokumentera allt. Så här ska ingen behöva bli behandlad, säger Lisa Svanlund. Pappa förstod att något gått snett.
Valde att opereras i Göteborg

Jan Svanlund reste till Göteborg för att genomgå en planerad bukoperation den 14 mars på Carlanderska sjukhuset.
- Pappa var ju en känd person och valde att göra operationen i Göteborg för anonymitetens skull och för att läkarna var bra, säger Lisa Svanlund.
Operationen skulle ta cirka en och en halv timme och sen skulle han ringa till Lisa – så hade man bestämt. Men samtalet som skulle komma vid ett, tvåtiden på eftermiddagen kom aldrig.
Lisa Svanlund berättar att hon blev alltmer nervös när inga samtal kom.
- Vid niotiden på kvällen ringde jag och blev kopplad till uppvaket där en manlig sköterska berättade att pappa varit svår att väcka och att han kanske hade fått för mycket narkos, säger Lisa Svanlund.
- Han berättade också att pappa hade fått blodtrycksfall och drabbats av andningsstillestånd. Men trots det hade ingen ringt till oss och berättat.
Dagen därpå tog Lisa Svanlund första morgontåget från Stockholm till Göteborg.
- När jag satt på tåget berättade man att pappa var på väg till Sahlgrenska sjukhuset för att göra en datortomografi så jag åkte direkt dit.
- När jag kom till akuten låg pappa på en bår i korridoren och ingen personal fanns i närheten. Men han grät ändå av lycka när han fick se mig. Jag märkte att han sluddrade och hade bortfall i vänstersidan, men han var trots allt klar i huvudet, berättar Lisa Svanlund.
En neurokirurg på Sahlgrenska berättade att Jan Svanlund hade fått en propp i hjärnan, men att han hade burit på denna en tid – det kunde han se på datortomografin.
”Nu ska vi se till att du inte får fler”. ”Sen är det nog bäst att du nu åker hem till ditt eget landsting igen”, sa läkaren till pappa, berättar Lisa Svanlund.
”Han hade mycket ont”

JAN SVANLUND BLEV 69 ÅR GAMMAL. Lisa Svanlund är både upprörd och oerhört besviken över den behandling som hennes pappa fick på sjukhusen i Göteborg. ”Så här ska ingen behöva bli behandlad”, säger hon till Expressen. Foto: CARL-JOHAN SÖDER/SVT

Hon berättar att de chockades av den stora nonchalans de möttes av.
- Pappa hade heller inte fått någon vätska eller mat och ingen värkmedicin trots att han hade mycket ont efter operationen.
Trots det transporterades Jan Svanlund tillbaka till Carlanderska sjukhuset igen samma dag.
- Jag såg hur dålig pappa var och tyckte att det var helt tokigt att han skulle behöva transporteras igen, säger Lisa Svanlund. Men jag följde med i ambulansen.
Dagen därpå bestämde man att Jan Svanlund skulle transporteras med flyg från Carlanderska sjukhuset till Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
- Det kändes totalt fel. Pappa hade opererats och fått en hjärnblödning och nu skulle man flyga honom till Stockholm, säger Lisa Svanlund.
När Jan Svanlund kom fram till Karolinska var han mycket sämre, berättar Lisa. Han hade fått en stor hjärnblödning på flyget.
På Karolinska sjukhuset satte man in alla resurser och Jan Svanlund opererades på natten.
- Dagens därpå ringde läkaren mig och berättade att operationen gått bra, men poängterade att de närmaste dygnen kunde vara kritiska, säger Lisa Svanlund.
- Pappa var oerhört vältränad och hjärtat var starkt, säger hon. Men trots läkarnas insatser avled Jan i sviterna av hjärnblödningen och den långvariga syrebristen några dagar senare.
Lisa Svanlund är både upprörd och oerhört besviken över den behandling som hennes pappa fick i Göteborg.
- Han slussades fram och tillbaka trots att han var nyopererad och hade fått en hjärnblödning. Och vem tog beslutet att han skulle flygas till Stockholm? frågar hon sig.
Lisa Svanlund och hennes syster har gjort flera anmälningar både till Carlanderska och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och till Socialstyrelsen.
I tisdags skrev hon dessutom ett skarpt formulerat brev till Sahlgrenska sjukhuset där hon påpekade att nonchalans och felaktig bedömning kan ha kostat pappan livet.
- Det här handlar om att han ska få upprättelse, han ville att jag skulle dokumentera det som hände. Och förhoppningsvis kan det här kanske komma till nytta för andra människor som felbehandlas i vården, säger Lisa Svanlund.
”Han var en kämpe”

Hon säger att hon bara har positiva minnen av sin pappa.
- Han var en kämpe och en riktig tävlingsmänniska men samtidigt var han en lugn person utom när det kom till just tävlandet, säger hon.
Lisa Svanlund berättar att han precis hade köpt en tävlingscykel och tränade inför Vätternrundan.
- Vi i familjen kommer nu i stället att ställa upp och cykla i stället. Det gör vi till hans ära – och i namnet Team Svanlund.
Carlanderska sjukhuset har påbörjat en utredning uppger sjukhuschefen Staffan Cavefors.
- Det gör vi alltid i samband med att en patient har avlidit i anslutning till en operation.
- Och det tycker jag är bra om man känner att det finns ett ifrågasättande kring hela processen.
Mats Tullberg, chefsläkare Sahlgrenska universitetssjukhuset, hänvisar till sekretessen.
- Men jag kan säga att vi naturligtvis kommer att ta den här anmälan på allvar.

Av Michael Syrén
michael.syren@expressen.se
Publicerat 03 apr 2011 13:31
Uppdaterad 03 apr 2011 22:37

Somaliska barn kartläggs
Publicerad 2011-03-27 07:40
Forskare vill göra utdrag ur PKU-registret för att ta reda på varför somaliska barn får autism i högre grad än svenska barn. Alla somaliska barn med autism i Stockholmsregionen kommer att ingå i studien som är unik i sitt slag.
D-vitaminbrist en av teorierna
■ I dag är de ledande forskarna på området eniga om att autism orsakas av en medfödd eller tidigt förvärvad neurologisk dysfunktion i det centrala nervsystemet, men de exakta sambanden är oklara.
■ En teori är att D-vitaminbrist har med sjukdomen att göra. D-vitamin finns i fet fisk som lax, sill och makrill.
■ PKU-prov tas på alla nyfödda barn i Sverige för att man ska upptäcka vissa sjukdomar. Man letar efter fenylketonuri, också kallat PKU (en förkortning av latinets phenylketonuria).
Förekomsten av autism är fyra till fem gånger högre bland somaliska barn än bland svenska barn. Varför vet ingen. PKU-provet, som tas på nyfödda för att upptäcka vissa sjukdomar, kan hjälpa forskarna. En teori är att D-vitaminbrist har med sjukdomen att göra, men inga större studier har gjorts.
– Vi vill titta på D-vitaminförekomsten väldigt tidigt hos barn som senare fått diagnosen autism, säger överläkaren Elisabeth Fernell vid Autismcenter för små barn inom landstinget i Stockholm.
PKU-proverna ska skickas till ett laboratorium i Australien där vitaminhalten ska granskas.
– Detta har aldrig gjorts på barn med autism tidigare, säger Elisabeth Fernell.
Projektet ska vara i gång under våren och ett resultat väntas i höst.
– Vi ska jämföra proverna med prover från barnens syskon och se om det finns någon skillnad i D-vitaminnivåer, säger Elisabeth Fernell.
Redan har det gjorts en studie på gravida somaliska kvinnor och D-vitaminbrist. Den publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Acta Paediatricas aprilnummer.
– Där såg vi att alla somaliska kvinnorna har en svår D-vitaminbrist. Nivåerna är mycket lägre än hos svenska gravida kvinnor. Vi ska följa upp de nu födda barnen vid 18-månaderskontrollen på BVC, säger Elisabeth Fernell.
Kan vården göra något redan nu?
– Vi hoppas att resultaten når förlossningsläkare snabbt och att sjukvården kontrollerar D-vitaminnivåerna hos människor med mörk hud eftersom Sverige är ett solfattigt land.
D-vitamin bildas i huden när vi vistas i solen. Mörkhyade behöver mer UV-strålning för att D-vitamin ska bildas.
D-vitaminbristen kanske bara är en del av förklaringen till autism.
– Det kan finnas både genetiska och miljöfaktorer bakom sjukdomen, säger Elisabeth Fernell.
De få rapporter som finns har skapat oro och rykten hos svensk-somalier under många år.
– Myndigheterna har länge varit alldeles för tysta om det här och det skapar rykten, säger Mohamed Hagi Farah, ordförande i Järva Föräldraallians.
Den höga förekomsten av autism bland somaliska barn ledde för några år sedan till att somaliska föräldrar inte vaccinerade sina barn mot vanliga barnsjukdomar.
– Man var rädd för att vaccinationen ledde till autism. Nu vet vi att det inte är så, men ny forskning behövs, säger Mohamed Hagi Farah.
– Våra barn är faktiskt också svenska medborgare.

Källa: DN

Från: TV4
Läs chatten med volontärerna från Operation Smile

Se linkan här nedan

http://www.tv4.se/1.1972171/2011/01/11/las_chatten_med_volontarerna_fran_operation_smile

Drömmar om ett leende skildrade arbetet med att hjälpa barn och ungdomar i tredje världen med läpp- eller gomspalt. Direkt efter andra delen chattade Operation Smiles generalsekreterare Malin Forsberg, plastikkirurgen Malin Hakelius, narkossköterskan Gunilla Lööf och narkosläkaren Chris Chressy.
Relaterade länkar

* Så kan du hjälpa
* Så gick det sen för barnen i Etiopien
* Se Drömmar om ett leende del 2 i TV4 Play
* Läs chatten om Drömmar om ett leende
* Gunilla blev volontär i Etiopien

Maria: Vilket fantastiskt jobb ni gör!!! Vilket är ert 90 kontonr? Maria
Malin Forsgren: Hej!
Tack för dina positiva kommentarer! Vårt bankgiro (90-konto) är 900-2221. Man kan också bidra på vår hemsida via betalkort: gavor.operationsmile.se.
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

brita: hej jag undrar vilket sjukhus ni opererar på? har själv var i addis och opererat. tack på förhand
Malin Forsgren:
Hej! Vi opererar på ett sjukhus som heter Menelik II. Vi opererar på statliga sjukhus eftersom vi alltid samarbetar med lokala sjukvårdsmyndigheter.
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Zandra: Härligt att se en så fängslande dokumentär, ni är otroliga hjältar! Hur ofta åker man ut och gör såna här hjälpinsatser?
Malin Forsgren:
Hej! Kul att du gillar Drömmar om ett leende! Under detta verksamhetsår gör Operation Smile 190 uppdrag. Än så länge har vi i Sverige bara finansierat ett, dvs det till Etiopien. Om vi lyckas med vår insamling, kommer vi att finansiera ett uppdrag i Peru i maj. Svenska volontärer åker ut hela tiden under 2010 hade vi svenska volontärer med på ca 10 uppdrag och antalet ökar hela tiden!

Under 2010 opererades mer än 16,000 barn av Operation Smiles volontärer. Vi hoppas att det ska bli fler med hjälp av svensk givare och volontärer!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Maria: Är själv född med LKG och fick min sista operation vid 23års ålder. Det värmer något otroligt att ni ställt upp för detta, jag vill tacka er från alla med LKG.
Malin Forsgren:
Tack Maria! Det värmer!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Safak: Fantastiskt. ni gör et otroligt bra jobb. Må ni få vilja styrka och tålamod för att fortsätta med den uppoffring som ni gör för mänskligheten. Hur kan man bidra med lite pengar åt er?
moderator: Tack för dina positiva kommentarer! Vårt bankgiro (90-konto) är 900-2221. Man kan också bidra på vår hemsida via betalkort: gavor.operationsmile.se. Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Maria: Vad är svårast i arbetet med operation smile?
Chris Chressy: Malnutrerade, infekterade barn. Dåliga lokaler

Andréa: Kommer ni att kunna göra en andra operation på flickan som ramlade och slog upp stygnen? Hoppas hoppas!!!! Fantastiskt arbete ni utfört- stordåd!
moderator: Hur det gick för flickan finns att läsa på tv4.se

Spacegirl: Vad säger era familjer om ert fantastiska engagemang och resan?
Chris Chressy: Dem är stolta över våra svenska insattser

borvhank: Oj! Jag är alldeles tagen av denna fina dokumentär. Tack Gunilla, Malin och ni andra för ett underbart jobb. Vad blir nästa projekt för er?
Gunilla Lööf: Volontärere är på gång till Indien, Honduras, Marocko, kenya…allt detta kommer ske innan mars månad..

niklashalsius@hotmail.com: Hej hade så gärna sett hur alla barn ser ut nu idag??? finns det bilder?
Malin Forsgren:
Hej! Det finns ganska många bilder på vår hemsida på barn före och efter. Dock har vi inte publicerat bilder på alla från Etiopien. Det skulle bli för administrativt omfattande tyvärr!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Melina: Fick tårar tusen gånger om! Så fin dokumentär och ni har verkligen ett dröm jobb. Så glada ni gör människor och hur ni hjälper dom, jag blir så rörd och varm! Ska börja studera till sjuksköterska nu, vill också ut i världen som Er sen. Är det möjligt? Ni är fantastiska!
Gunilla Lööf:
Du är varmt välkommen att arbeta med oss när du är färdig med din utbildning.
Lycka till med studierna!
Gunilla

amanda: jag blir så inspirerad kan man få åka om man bara är undersköterska elelr måsta man vara ssk lr läkare?
Gunilla Lööf:
hej
Man måste vara utbildad sjuksköterska eller läkare för att åka ut med oss.
GUnilla

tomaten: Ni är verkligen helt suveräna! Man blir stolt över kompetensen hos läkare i Sverige och ni gör ett utomordentligt bra arbete. Hoppas att postkodlotteriet hjälper till flera gånger. Det går verkligen till något bra. Hur långt kvar är det att nå ert mål vad det gäller Peru? Kram på er!
Malin Forsgren:
Hej!
Tack för fina kommentarer! Till Peru är det en bit kvar! Vi hoppas på många givare efter dokumentären.
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Maria(USK): Jag blir helt rörd av allt ni gör! Behöver ni fler volontärer?
Gunilla Lööf:
Ja fler volontärere behövs. besök vår hemsida: www.operationsmile.se för att se vilka yrkeskategoriere vi söker.
Gunilla

Malin_b: Fråga till Malin Hakelius. Hej Malin, jag har själv en dotter som är född med Dubbelsidig Läpp/käk/gomspalt.. Det var faktiskt Erik N som opererade läppen på henne…Blev fantastiskt bra. Men vi undrar lite hur det kommer sig att man har olika upplägg ang. när operationerna utförs. Om man jämför Karolinska mot Akademiska. Vår dotter slöt läppen vid 6 månader och mjuka/hårda gommen vid 1 års ålder. Och när du berättade, verkar det som om att ni gör det i 3 omgångar.. Hoppas du förstår vad jag menar. Mvh Malin B
Malin Hakelius:
Det finns olika protokoll för hur och när operationer görs. Mycket är traditioner och hur man är upplärd. I Sverige skiljer det sig en aning, men slutresultaten är likvärdiga och mycket bra i Sverige.

Maria: Är själv född med LKG och fick min sista operation vid 23års ålder. Det värmer något otroligt att ni ställt upp för detta, jag vill tacka er från alla med LKG.
Chris Chressy: Vi känner oss privilegierade att dela med våran utbildning för att hjälpa dessa utsatta barnen

henrik: Hejsan! jag börjar läsa till läkare denna vår, och har alltid drömt om att göra något liknande det ni har gjort. har ni något tips till mig, några förberedelser jag kan ta redan under studierna eller liknande?
Gunilla Lööf:
Du är varmt välkommen att arbeta med oss när du är färdig med dina studier. Besök vår hemsida för att se vilka slags läkare vi behöver.

madeleine: Hej jag är utbildad undersköterska och vill gärna åka på en volontär resa. Är alla resor så dyra? Finns något billigare alternativ om man verkligen vill hjälpa till?
Malin Forsgren:
Hej Madeleine. Våra volontärer betalar inte för sina resor, det gör Operation Smile. Däremot ställer alla upp utan ersättning. Tyvärr kan vi inte ta emot undersköterskor som volontärer i fält. Men om du vill hjälpa oss kommer vi också att engagare människor i Sverige under våren. Är du intresserad får du gärna skriva ett mail till sverige@operationsmile.org så återkommer vi när vi har alla detaljer på plats!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Helena Stark: Hej! Malin Hekelius opererade vår dotter Ida från Kina i mars 2009 och idag kan man inte tro att hon ens haft LKG!! Det är fantastiskt vilket resultat det blev efter Malins operation. TACK!!! Jag kommer genast att bidra till Operation Smile.
Malin Hakelius:
Roligt att höra av er – hälsa Ida! Ert bidrag kommer att kunna hjälpa många barn. Tack!

Claes: Jag kan inte nog säga att ni är fantastiska exempel på när mänskligheten är som mest underbar. HJÄLTAR!
Malin Forsgren:
Stort tack Claes!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Claes: Jag kan inte nog säga att ni är fantastiska exempel på när mänskligheten är som mest underbar. HJÄLTAR!
Chris Chressy: Tusen tack, det värmer

madeleine: Vad kostar det om man skulle åka med er på en resa? Alltså betalar man mycket själv?
Gunilla Lööf:
Operation Smile betalar resa, boende och delar av maten. Volontären bekostar vaccinationer och visum.

Emma: Jag blev lite fundersam när jag såg dokumentären om de verkligen förstod att de inte fick röra såren och stygnen efter operationen. Var det några tolkar med på plats som kunde förklara för patienterna och deras anhöriga så att de förstod allt som sades?
Gunilla Lööf:
Vi arbetar alltid ned tolkar för att vara säkra på att vårt budskap ska gå fram. I Etiopien där det finns många olika dialekter arbetade vi med ett 10-tal olika tolkar.

Julia: Helt otroligt att de finns så modiga läkare som ni! verkligen beundransvärt! jag skulle själv vilja arbeta i en organisation i framtiden, och har tänkt läsa till socialantropolog. Har ni något tips på vägar att gå till att arbeta i en organisation?
Malin Forsgren:
Hej!
Det bästa tipset är nog att kontakta de organisationer man är intresserad av att arbeta med. Det viktiga för de flesta organisationer är att man har en komptens som behövs i Sverige, det kan handla om allt från insamlings-, administrations- och programarbete. Lycka till!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

TantAnnica Arnborg: Vilka helt underbara människor Ni är.. Operation Smile är en organisation jag kommer att stödja. Vill bara säga tack för att Ni finns!
Malin Forsgren:
Stort tack Annica!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Claes: Jag kan inte nog säga att ni är fantastiska exempel på när mänskligheten är som mest underbar. HJÄLTAR!
Malin Hakelius:
Tack! Det är fantastikst roligt att kunna hjälpa andra. Att bara få vara en del i de här barnens liv är en otrolig känsla!

Nina: Hej! Det ser ju helt underbart ut att kunna hjälpa dessa människor. Var det svårt att slippa med som volontär, och vilken utbildning krävdes?
Gunilla Lööf:
Besök vår hemsida: www.operationsmile.se för att se vilka slags volontärer vi säker.
Välkommen!

Helena Stark: Hej! Malin Hekelius opererade vår dotter Ida från Kina i mars 2009 och idag kan man inte tro att hon ens haft LKG!! Det är fantastiskt vilket resultat det blev efter Malins operation. TACK!!! Jag kommer genast att bidra till Operation Smile.
Malin Forsgren:
Ja visst är Malin duktig! Vad kul att du vill stödja oss!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Christina Nyberg: Kan man söka som volontär även som undersköterska? Känner mig ödmjuk inför ert arbete.
Gunilla Lööf:
För att arbeta med oss som medicinsk volontär måste man vara sjuksköterska. Bara att söka skola så att du kan hänga med oss ut!

niklashalsius@hotmail.com: Hej hade så gärna sett hur alla barn ser ut nu idag??? finns det bilder?
Chris Chressy: Barnen följs upp och eventuellt behöver en del flera operationer. Endast de bilder som togs dagarna efter operationerna i Addis är tillgängliga nu men alla kommer att se ännu bättre ut när svullnaden har lagt sig

Ia: Otroligt program! Har en liten spaltkille själv, och är så oerhört tacksam för att bo i Sverige. Jättefina resultat. Tänker att etiopiska läppar är ganska annorlunda jämfört med svenska – var det ovant/svårt att operera?
Malin Hakelius:
Tack! Det är annorlunda i Afrika på många vis. Även läppar och näsor är annorlunda. Som kirurg vänjer mig sig ganska snabbt och får ändra lite på sin teknik.

Katarina: Satt och grät mig igenom dokumentären! Vilket fantastiskt jobb ni gör! Är det inte svårt att ”släppa taget” om vissa patienter? Hinner känslorna med?
Gunilla Lööf:
Människoödena griper tag i en och följer oss ända hem. men det är inte detta som blir det bestående minnet utan glädjen och tacksamheten över att få vara med och hjälpa dessa barn till ett garanterat lättare liv.

Emma: Jag blev lite fundersam när jag såg dokumentären om de verkligen förstod att de inte fick röra såren och stygnen efter operationen. Var det några tolkar med på plats som kunde förklara för patienterna och deras anhöriga så att de förstod allt som sades?
Chris Chressy: Det fanns alltid tolkar till hands som ger tydlig och bra information

Maria: Är själv född med LKG och fick min sista operation vid 23års ålder. Det värmer något otroligt att ni ställt upp för detta, jag vill tacka er från alla med LKG.
Gunilla Lööf:
Tack Maria!
Du om någon vet ju vad detta handlar om och vilken hjälp en operation innebär.
Gunilla

Familjen Marklund: Tack för ert fantastiska arbete!! Man får hopp om en bättre värld när man ser programmet!! Hur får människorna i aktuella områden reda på att ni skall komma dit?
Malin Forsgren:
Hej!
Det varierar jättemycket, beroende på hur landet funkar och hur stor organisation vi har på plats. I vissa länder har vi funnits länge, och är väl etablerade och kända. I andra länder är vi mindre kända och då får vi kämpa lite mer. Man använder sig dels av de lokala hälsomyndigheternas kanaler, dels av reklam, tex radio och affisher, och ibland arbetar man med andra organisationer som har större lokal förankring, tex Unicef, Plan, World Vision el dyl. Mycket sprider sig också mun till mun!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Amanda: Jag blir så otroligt inspirerad av det ni gör och jag är bara 14 år och verkligen måste kolla på programmet och man blir själv så otroligt glad när man ser alla förändringar och hur glada dom anhöriga och personerna som blivit opererade blev! Ni är hjältar !
Gunilla Lööf:
Tacka Amanda!
Gunilla

Katarina: Satt och grät mig igenom dokumentären! Vilket fantastiskt jobb ni gör! Är det inte svårt att ”släppa taget” om vissa patienter? Hinner känslorna med?
Malin Hakelius:
Tack! Jo, det är alltid svårt att åka hem. En viss tomhet blir det alltid. Men väl hemma brukar jag känna mig otroligt glad och priviligerad som får ta del av alla dessa människors liv

Julia: Många av patienterna hade jobbiga bakgrunder(?) Påverkade de er på något sätt att arbeta?
Chris Chressy: Det är klart att kosmetisk kirurgi i väst så inser man hur plastikkirurgi kan och bör användas som bäst

Emma: Måste bara säga att ni är helt fantastiska! Väldigt motiverad till att utbilda mig till sjuksköterska nu och åka ner som volontär själv sedan. Ni gör ett arbete som är värt mer än allt annat, jag beundrar er mycket.
Gunilla Lööf:
Tack Emma

Sara: Hej! Vilket fantastiskt arbete ni gör, man blir verkligen inspirerad! Jag pluggar till Sjuksköterska och undrar vilken typ av specialistutbildning som är vanligast bland volontärerna? Mvh Sara
Gunilla Lööf:
Barnsjuksköterska, Anestesi och intensivvård.

Helena: Hur lång tid tog operationen för flickan i burka som hade så stor spalt?
Malin Hakelius:
Operationen tog nästan två timmar. Två viktiga timmar!

madeleine: Jag är snart klar sjuksköterska och skulle vilja åka ut med er. Vill bara veta hur lätt det rä att få följa med? Är säkert många som söker….
Gunilla Lööf:
Det finns plats för alla, sök!

Johan K 10 år: Tack Malin för att du opererat mig och alla andra barn så bra.
Malin Hakelius:
Hej Johan! Hoppas att allt är bra med dig. Det är så roligt att få träffa alla er barn!

Liza: Malin, du har mitt drömjobb. Har så länge jag kan minnas velat bli plastikkirurg och jobba med volontärarbete. Misslyckades att komma in på läkarlinjen, men gjort lite praktik på kirurgavd i Borås. Så blev ekonom istället och jobbar nu som finansiell rådgivare. Blev en resa till Ghana i sommras för jobb på ett barnhem. Min fråga gäller att jag önskar utöka mitt volontära engagemang. Undrar om ni vet om organisationen är i behov av annan personal?
Malin Forsgren:
Hej!
Fel Malin svarar, men jag är ekonom, så det kanske kan ge lite hopp! Vi kommer att bygga upp en verksamhet för människor som vill stödja oss i Sverige under våren. Alla detaljer är inte ännu på plats, men skriv gärna ett mail till sverige@operaionsmile.org så återkommer vi så fort vi har mer information! Du ska veta dessutom att ekonomer behövs alltid i alla organisationer – vi måste mer än andra ha ordning och reda på siffror och finanser!
Många vänliga hälsningar Malin Forsgren

jens: Är det stor skillnad på utrustningen ni använder i Afrika vid t.ex narkos?
Chris Chressy: Operation smiles utrustning är densamma värleden över

madeleine: Vad kostar det om man skulle åka med er på en resa? Alltså betalar man mycket själv?
Chris Chressy: När du blivit antagen bekostar organisationen resa samt logi

Katarina: Satt och grät mig igenom dokumentären! Vilket fantastiskt jobb ni gör! Är det inte svårt att ”släppa taget” om vissa patienter? Hinner känslorna med?
Chris Chressy: Känslorna bär vi alltid med oss hem

Osman: Vilket fantastiskt jobb ni gör!! man bli bara glad se det ni är riktiga hjältar. Hur länge har ni jobbat med dokumentären och finns ni andra delar av Afrika ?
Malin Forsgren:
Hej!
Tack för fina ord!
Vi jobbar i många fler afrikanska länder. Var kan du se på vår hemsida: operationsmile.se! Dokumentären har TV4 och Operation Smile jobbat med under hela hösten! Men Etiopien resan varade i 10 dagar för volontärerna och lite längre för TV4 teamet.
Många vänliga hälsningar Malin Forsgren

Familjen Marklund: Tack för ert fantastiska arbete!! Man får hopp om en bättre värld när man ser programmet!! Hur får människorna i aktuella områden reda på att ni skall komma dit?
Chris Chressy: Via medier i form av radio tidningar mm

Annika: Undrar hur det går med tänderna? Tänker på framtänder som drogs bort. Hur kommer nya tänder på dom små barnen att hitta rätt plats? Underbart arbete ni utför.
Malin Hakelius:
Tyvärr så finns det nästan inga tandläkare i Etiopien och än mindre ortodontister (specialutbildade tandläkare). En stor del av befolkningen får leva med dåliga/inga tänder. Även de som inte har spalt. Vi lever i en väldigt orättvis värld.

elin ling: fick den lilla tjejen sin operation efter att ha ramlat?:)
Malin Hakelius:
Hon kommer att bli opererad i maj.

Rebecka: Förlorar ni många under era resor?
Chris Chressy: Dödsfall är i stort obefintliga och vi har opererat 150 000 barn i nuläget

Ellinor: så rörd jag blev,tårarna kunde inte hållas tillbaka o för första gr har jag skänk pengar till välgörenhet det ju bara inte o låta bli:)vem tyckte ni gjorde starkast intryck av barnen ni mötte där nere?
Gunilla Lööf:
Den som gjorde starkast intryck på mig i Addis var den 18 åriga flicka som vandrat i 10 dagar för att komma till sjukhuset och få hjälp. Och hon fick hjälp, blev så fin!

margareta isacsson: Tack till Er alla som gör en så stor insats i så enkal förhållanden. Vi kan bara bidra med pengar. Min fråga till Er = Kan man inte ordna det lite smidigare med transporterna till och från sjukhusen. Någon form av uppsamlingsbussar i de olika byarna. Skulle det inte spara lite av operationspersonalens dyrbara tid? MVH Margareta
Malin Forsgren:
Hej! Tack för fina ord! Det skulle vara en jättebra idé om vi i förväg visste vilka barn som behöver operation. Ofta vet vi inte det, utan hoppas att de drabbade har nåtts av budskapet att vi är på plats. Vi försöker alltid arbeta med andra organisationer som har större lokal förankring, tex Unicef, Plan och World Vision och i de fallen ordnar ofta de transporterna till staden där vi opererar.
Vänliga hälsningar
Malin Forsgren

Annika: Undrar hur det går med tänderna? Tänker på framtänder som drogs bort. Hur kommer nya tänder på dom små barnen att hitta rätt plats? Underbart arbete ni utför.
Chris Chressy: Tack, oftast så växer nya tänder fram eftersom dom är så unga men ev. tandläkaringrepp kan utföras längre fram

Julia: Många av patienterna hade jobbiga bakgrunder(?) Påverkade de er på något sätt att arbeta?
Gunilla Lööf:
Det påverkar inte vår yrkesutövning men visst bemöter man människorna med en enorm ödmjukhet med tanke på den svåra livssituation de har. Man är så glad över att få vara med och hjälpa dem.

Helena: vilket år började operation smile?/Axel H (opererad Erik)
Malin Forsgren:
Hej! I världen startades Operation Smile 1982 (av ett amerikanskt läkarpar). I Sverige drar vi igång nu!
Vänliga hälsningar Malin Forsgren

Amanda: Jag blir så otroligt inspirerad av det ni gör och jag är bara 14 år och verkligen måste kolla på programmet och man blir själv så otroligt glad när man ser alla förändringar och hur glada dom anhöriga och personerna som blivit opererade blev! Ni är hjältar !
Chris Chressy: Tusen tack och det är ett privilegium att få vara med

Åsa: I första dokumentären pratades det en del om att många tror att en ond ande drabbat barnet eller att gud har något med missbildningen att göra. Detta uppgavs som anledning till barnets missbildning. Förstår de närstående att missbildningen inte har någon orsak eller är deras tro på detta så stark?
Malin Hakelius:
Tyvärr så är tron oftast stark. Vi förklarar dock alltid hur det är. Jag hoppas att det kan stärka föräldrarna.

kekke: Vilka fantastiska människor ni är !
Gunilla Lööf:
Tack Kekke!

dröm: Hej, Jag blev väldigt berörd av programmet och era insatser. Jag går andra terminen på läkarprogrammet i lund o skulle gärna i framtiden vija hjälpa till på liknande sätt. Undrar vad som krävs av en (personlighetsmässigt och även skicklighetsmässigt) för att klara av att bli en plastikkirurg. Hur tufft var det att arbeta i etiopien jämfört med hemma i Sverige? Sist vill jag tillägga att jag är otroligt imponerad och fascinerad av era insatser. Tack!
Chris Chressy: Tack för att bli en bra läkare (och plastkirurg) krävs hängivenhet och intresse

Emma: Måste bara säga att ni är helt fantastiska! Väldigt motiverad till att utbilda mig till sjuksköterska nu och åka ner som volontär själv sedan. Ni gör ett arbete som är värt mer än allt annat, jag beundrar er mycket.
Chris Chressy: Tack för att programmet har väckt ditt intresse du behövs i det internationella arbetet

Sofia: Till Malin Hakelius: Du är en underbar läkare, person & människa. En otrolig fin insats ni gör för mänskligheten på andra sidan.. Vad är ditt starkaste minne du tagit med hem från detta äventyr?
Malin Hakelius:
Tack! Mitt starkaste minne är nog flickan från Somalia. Jag har så många fina minnen. Fantastiska människor och helt underbara barn!

Viktoria: Vilket fantastiskt arbete ni gjort!!! Kände stor glädje över hur mycket som går att göra med teamarbete, kunskap och god vilja. Grät dock på slutet då det framkom att Nezifa slagit upp operationssåret. Glädjen hos hennes far efter operationen var slående. Hoppas verkligen att hon kan få en ny möjlighet!!! Hur mycket kan den tekniska utrustningen tänkas kosta? Är det inte möjligt för organisationen att skänka något till sjukhusen? Tänker att det kan vara ett sätt för lokalbefolkningen att på sikt själva klara av att utföra egna operationer liknande de ni gjorde. Lycka till med ert fortsatta arbete!!! / Viktoria
Malin Forsgren:
Hej Viktoria,
Vi ger så mycket utrustning vi kan, men i det här fallet hade det inte spelat någon roll. Menelik sjukhuset har bara två kirurger totalt, och ingen av dem är plastikkirurg. Så visst hade utrustningen kommit väl till pass för andra typer av ingrepp, men då hade vi inte kunnat göra de 190 uppdrag som Operation Smile genomför under detta verksamhetsår. I varje land där vi arbetar finns en långsiktig plan för att bygga upp mer och mer lokal kompetens, och i vissa länder har vi kommit långt! Läs gärna mer på vår hemsida operationsmile.se!
Vänliga hälsningar
Malin Forsgren

Alice: Ohhh!! världen blev just en finare plats efter att ha sett programmet!!! Tack gode gud för människor som ER!! Sluta aldrig och göra det ni gör och vara det ni är!! Och tack!! Tack för hopp och ett ljus i denna ibland mycket mörka värld! TACK!!!
Chris Chressy: Tack för dina fina ord och för oss är det enbart ett privilegium att få vara med i arbetet

madeleine: Kan man ta med barn om man har några på resorna?
Gunilla Lööf:
Hej!
Troro tyvärr det är svårt att ta med barn på resorna. Vi arbetar otroligt hård och långa dagar.

Sara: Hur stor är chansen för Nezifa att få en till op?
Malin Hakelius:
Det är planerat att hon ska opereras i maj.

Ellinor: så rörd jag blev,tårarna kunde inte hållas tillbaka o för första gr har jag skänk pengar till välgörenhet det ju bara inte o låta bli:)vem tyckte ni gjorde starkast intryck av barnen ni mötte där nere?
Chris Chressy: Tack, främst alla livsöden och svåra förhållanden som människorna levde under där nere

MI: Hej! Kan man åka med er som tandläkare, eller krävs det att man är ortodontist? Mvh An
Gunilla Lööf:
Hej!
För att åka ut som tandläkare krävs att man har erfarenhet av arbete med barn med LKG samt erfarenhet av att arbeta med obturatorer. man behöver inte vara utbildad ortodontist.
Gunilla

Martina: Gick någonting snett under operationerna?
Chris Chressy: Nej, vissa var svåra men alla barnen klarade sig bra

madeleine: Kan man ta med barn om man har några på resorna?
Malin Hakelius:
Nej, inte under själva missionen. Det är väldigt hårt arbete.

Gossa: Hej Malin och hela änglagänget, Vi behöver inte säga vilket fantastiskt arbete ni gör. Hur många liv o hopp ni gav till de drabbade??? Gud välsignar Er alla. Ni är förebilder för alla oavsett vilken yrke man har. Bara att göra eller dela med man är bra på. En fråga jag kommer ursprungligen från ET, hur blev landet lottat? Annars konto numret visades bara en gång. Ni behöver synas mer. Tack en gång.
Malin Forsgren:
Hej! Tack för dina varma ord! Operation Smile gör 190 uppdrag detta verksamhetsåret i ca 50 länder. Att just Etiopien fokuserades på i denna dokumentär beror på att det var svensk-finansierat. Nästa uppdrag vi kommer att finansiera från Sverige blir i Peru i maj – om vi får tillräckligt mycket bidrag förstås! Vårt bankgiro nummer är: 900-2221 och du hittar mer information om hur du kan stödja oss på gavor.operationsmile.se!
Vänliga hälsningar
Malin Forsgren

Helena: Hur är det att jobba med team från olika länder ? Opererar Ni med olika metoder?
Malin Hakelius:
Det är så roligt och givande! Vi använder ofta lite olika metoder och man lär sig alltid något nytt.

margareta isacsson: Tack till Er alla som gör en så stor insats i så enkal förhållanden. Vi kan bara bidra med pengar. Min fråga till Er = Kan man inte ordna det lite smidigare med transporterna till och från sjukhusen. Någon form av uppsamlingsbussar i de olika byarna. Skulle det inte spara lite av operationspersonalens dyrbara tid? MVH Margareta
Gunilla Lööf:
Hej Margareta!
Transporten till och från byarna sker redan nu med uppsamlingsbussar. Operationspersonalen är inte involverad i detta.

margareta isacsson: Tack till Er alla som gör en så stor insats i så enkal förhållanden. Vi kan bara bidra med pengar. Min fråga till Er = Kan man inte ordna det lite smidigare med transporterna till och från sjukhusen. Någon form av uppsamlingsbussar i de olika byarna. Skulle det inte spara lite av operationspersonalens dyrbara tid? MVH Margareta
Chris Chressy: Det är riktigt, barnen bussas till operationerna i många av länderna men i Etiopien fick vi lösa det så här eftersom vi inte visste varifrån barnen kom och det var informatörer som sökte upp barnen i byarna inte sjukvårspersonal

kekke: Vilka fantastiska människor ni är !
Chris Chressy: Tack för dina fina ord och för oss är det enbart ett privilegium att få vara med i arbetet

Catherine: får dem ngn förebyggande antibiotika behandling i samband med sin op?
Malin Hakelius:
Ofta får de antibiotika. Även annan behandling kan behövas innan operationen.

s: Vilka hjältar ni är! Hur kommer det sig att ni har detta projekt i just etiopien?
Malin Forsgren: Hej!
Operation Smile gör 190 uppdrag detta verksamhetsåret i ca 50 länder. Att just Etiopien fokuserades på i denna dokumentär beror på att det var svensk-finansierat. Nästa uppdrag vi kommer att finansiera från Sverige blir i Peru i maj – om vi får tillräckligt mycket bidrag förstås! Vänliga hälsningar
Malin Forsgren

Martina: Gick någonting snett under operationerna?
Malin Hakelius:
Nej, allt gick väldigt bra! Trots att många barn hade luftvägsinfektioner.

Claes: Jag kan inte nog säga att ni är fantastiska exempel på när mänskligheten är som mest underbar. HJÄLTAR!
Gunilla Lööf:
Tack Claes, det är ett previlegium att få vara med och hjälpa dessa familjer. Vi är så glada för det, Smile!
Gunilla

Ewa: Har Smile varit i Kina och opererat? Om ja var?
Malin Forsgren:
Hej! Vi är i Kina hela tiden och opererar! Jag kan inte på rak arm säga var, för det varierar. Men titta gärna på Operation Smile Kinas hemsida (du hittar länken från operationsmile.se)!
Vänliga hälsningar
Malin Forsgren

Åsa: I första dokumentären pratades det en del om att många tror att en ond ande drabbat barnet eller att gud har något med missbildningen att göra. Detta uppgavs som anledning till barnets missbildning. Förstår de närstående att missbildningen inte har någon orsak eller är deras tro på detta så stark?
Chris Chressy: Det finns även människor i Sverige som tror att sjukdomar och missbildningar beror på Guds missvilja, så det är nog samma sak vart i världen vi befinner oss,

Ellinor: så rörd jag blev,tårarna kunde inte hållas tillbaka o för första gr har jag skänk pengar till välgörenhet det ju bara inte o låta bli:)vem tyckte ni gjorde starkast intryck av barnen ni mötte där nere?
Malin Hakelius:
Tack! Dina pengar kommer att göra mycket nytta! Jag har så många fina minnen! Flickan från Somalia gjorde ett väldigt starkt intryck.

Catherine: får dem ngn förebyggande antibiotika behandling i samband med sin op?
Chris Chressy: ja, samtliga barn får en dos antibiotika i samband med operationen och ev. efteråt i de fall det behövs

Carro: Får Nezifa bidrag till sin resa till er i maj? Finns det möjlighet att på något sätt kunna bidra till den så att hon säkert får en ny op?
Malin Forsgren: Hej! Nästa uppdrag i Etiopien är redan finansierat. Våra kollegor i Etiopien håller kontakt med familjen för att de ska kunna komma dit. Det är otroligt många barn som inte har fått sin operation och de pengarna vi samlar in nu kommer att gå till ett uppdrag i Peru i maj. Jag hoppas att du istället vill bidra till att barn kan få operationer där!
Vänliga hälsningar Malin

Gossa: Hej Malin och hela änglagänget, Vi behöver inte säga vilket fantastiskt arbete ni gör. Hur många liv o hopp ni gav till de drabbade??? Gud välsignar Er alla. Ni är förebilder för alla oavsett vilken yrke man har. Bara att göra eller dela med man är bra på. En fråga jag kommer ursprungligen från ET, hur blev landet lottat? Annars konto numret visades bara en gång. Ni behöver synas mer. Tack en gång.
Chris Chressy: Tack för dina fina ord och för oss är det enbart ett privilegium att få vara med i arbetet. Operation Smile utför operatione i ett femtiotal olika länder i världen. Vad gäller kontonummret får du gärna gå in på vår hemsida www.operationsmile.se

Emma: Måste bara säga att ni är helt fantastiska! Väldigt motiverad till att utbilda mig till sjuksköterska nu och åka ner som volontär själv sedan. Ni gör ett arbete som är värt mer än allt annat, jag beundrar er mycket.
Malin Hakelius:
Tack! Vi behöver bra sjuksköterskor! Kan verkligen rekommendera volontärarbete med Operation Smile!

Familjen Marklund: Tack för ert fantastiska arbete!! Man får hopp om en bättre värld när man ser programmet!! Hur får människorna i aktuella områden reda på att ni skall komma dit?
Gunilla Lööf:
Hej famlijen Marklund!
Annonseringen om att Operation Smile är på väg är sker med olika medier beroende på i vilket land vi arbetar. I ett flertal länder finns också olkala organisationer som arbetar med det förberedande arbetet,

haamid: This was a great documentary – it was touching and most of all it showed the real picture of how your team changed the lives of so many people. May you all have the strength to help more people , it is so gladdening to see that there are still people in this world with a great heart. When will you be in Kenya?
Malin Forsgren:
Hi, Thanks for your warm words! You can find information about our missions here: http://www.operationsmile.se/arbete/varochnar/. We are frequently in Kenya!
Best Regards
Malin Forsgren

Helena: Hur är det att jobba med team från olika länder ? Opererar Ni med olika metoder?
Chris Chressy:

vi har gemensamma riktlinjer för operationerna men viss variation finns, det är stimulerande och lärorikt att arbeta med folk från olika länder

mirjamomikael: Kan man som outbildad inom sjukvården ändå vara behjälplig som volontär hos er?
Gunilla Lööf:
Ja det kan man absolut vara!
Vesök vår hemsida: www.operationsmile.se och kontakta oss via mail eller telefon.
Gunilla

Julia: Många av patienterna hade jobbiga bakgrunder(?) Påverkade de er på något sätt att arbeta?
Malin Hakelius:
Jo, det tror jag. Jag blir enormt inspirerad och vill bara att de ska få det bättre! Det känns fantastisk att få ta del av deras liv.

madeleine: Kan man ta med barn om man har några på resorna?
Chris Chressy: nej, arbetsdagarna är långa och det finns inte tid för annat än uppdraget eftersom tiden är begränsad

Linda Norgren: Hej på er! Vad glad jag blir över att se när ni åker ut och hjälper LKG-barn. Det är så kul att se, speciellt med tanke på att jag har en son med dubbelsidig totalspalt. Många minnen och känslor som svallar upp. Det var roligt att se Erik Neovius också, som opererat min son! Undrar bara om det kommer bli fler dokumentärer som följer ert arbete? Ser redan fram emot det i så fall!
Malin Forsgren:
Hej Linda!
Vad roligt att höra dina varma ord! Har vi tur så blir det en uppföljare på Drömmar om ett leende på TV4! Håll gärna utkik på operationsmile.se för där kommer vi att berätta när och var vi syns nästa gång!
Vänliga hälsningar Malin

Lotta: Ni är fantastiska – har suttit och gråtit och känt mig varm om hjärtat i en hel timme över att det finns så underbara människor som ni! Hoppas ni får mer resurser och orkar fortsätta kämpa för det här! Önskar att jag jobbade inom sjukvården så jag kunde följa med och hjälpa till. Fråga – reser de flesta en gång eller orkar man resa många gånger?
Chris Chressy: Tack för dina fina ord och för oss är det enbart ett privilegium att få vara med i arbetet. Har man åkt en gång så vill man fortsätta med detta fantastisk arbete

niklashalsius@hotmail.com: Hej hade så gärna sett hur alla barn ser ut nu idag??? finns det bilder?
Malin Hakelius:
Barnen är hemma i sina byar nu. Alla erbjuds uppföljnung och de som har möjlighet att komma fotograferas. Bilderna finns hos Operation Smile i USA.

Maria: Är själv född med LKG och fick min sista operation vid 23års ålder. Det värmer något otroligt att ni ställt upp för detta, jag vill tacka er från alla med LKG.
Malin Hakelius:
Tack! Hoppas att Du har det bra och är nöjd med den vård Du har fått. Det är otroligt roligt att få hjälpa till!

Spacegirl: Vad säger era familjer om ert fantastiska engagemang och resan?
Malin Hakelius:
De är nöjda med att jag bidrar. Och sedan vet de att mitt engagemang för LKG-sjukvården är mycket stort. De förstår nog att inget kan hindra mig från att åka.

Malin Forsgren: Stort tack för allas engagemang och frågor! Vill ni veta mer om Operation Smiles arbete och hur ni kan stödja oss får ni gärna gå in på operationsmile.se eller på http://www.tv4.se/1.1965405/2011/01/03/detta_ar_operation_smile! Det var jättekul för oss alla att få ta del av era fina ord och härliga inlägg!
Många hälsningar / Malin

madeleine: Vad kostar det om man skulle åka med er på en resa? Alltså betalar man mycket själv?
Malin Hakelius:
Som volontär är resa och uppehälle betalt. Mat får man betala själv.
Publicerad 11 jan 2011 22:37
Källa: TV4

Caafimaadka.com